GULFKRISEN

Vi har arbetat med Irak - Kuwait kriget.

Vi ville ta reda p† vad som h„nde och n„r det h„nde.

Vi har anv„nt div. tidningar och en bok. (se slutet).

V†rt problem blev att det var r„tt mycket material spritt i m†nga delar.

Vi l„rde oss mycket av detta arbete, bl.a. att Irak var i en mycket sv†r situation och att det var orsaken till kriget.

Vi tycker att Saddam gjorde fel att invadera Kuwait, han borde inte ha k”pt s† mycket vapen av andra l„nder, det var det som satte honom i skuld.


Varf”r b”rjade det ?

Saddam Hussein hade skuldsatt sig till b†de Iran och Kuwait, till Kuwait ett stort l†n som anv„ndes f”r att kriga mot Iran (kriget kostade 200 miljarder dollar), till Iran de landomr†den som togs under detta krig, Irak hade en skuld till olika l„nder p† sammanlagt 80 miljarder dollar.
Om Irak skulle anfalla Kuwait s† skulle vinsterna bli enorma. Bli av med en besv„rlig fodrings„gare, Kuwait. F† tillg†ng till Persiska viken och samtidigt ”ka sina oljetillg†ngar.
Kanske senare ocks† g† vidare och ta Saudi-arabien, d† skulle Irak beh„rska 46% av all v„rldens olja, d„rmed kan de kontrollera priset.
Sanktionerna som v„stmakterna och Kuwait gjort under sommaren 1990 kan ha lett till att ”ka Saddams hunger efter olja och rikedomar. Sanktionerna f”rdes in p.g.a. en stor r„dsla f”r irakisk k„rnvapenproduktion.  

Hur b”rjade det ?

F”re invasionen p†gick ett tre veckor l†ngt "ordkrig" d† Irak anklagade Kuwait f”r att stj„la irakisk olja och dumpa oljepriset p† v„rldsmarknaden. Irak st„llde „ven territoriella krav p† vissa Kuwaitiska omr†den. Iraks huvudkrav var att v„rldsmarknadspriset p† olja skulle h”jas och att Kuwait och andra oljerika l„nder skulle avskriva sina krav p† Irak. Žnda sedan kriget mot Iran „r Irak djupt skuldsatt och helt beroende av sina oljeinkomster. Den 1:a augusti 1990
startade f”rhandlingarna mellan irakiska och kuwaitiska representanter f”r att f”rs”ka l”sa konflikten. Men Kuwait avvisade kraven och n†gra timmar senare
 invaderade irakiska styrkor med stridsvagnar och flyg grannlandet Kuwait
Vad h„nde med motst†ndet ?

Den 25/1-91 p†b”rjades operation ™kenstorm, som hade till uppgift att tillintetg”ra allt motst†nd inom Irak, och Irakiska soldater inom Kuwait. Anfallet bestod av fyra regementen varav varje bestod av 1200 till 1500 man, de skulle s„kra positionerna inne i Irak och bereda v„g f”r huvudstyrkan som skulle komma senare, det skulle mestadels best† av helikoptrar, stridsvagnar, artilleri och infanteri. Redan 10 timmar efter det att anfallet b”rjat kunde bef„lhavaren och amerikanen Norman Schwartzkopf meddela: De allierades markangrepp mot de irakiska styrkorna g†r l†ngt ”ver f”rv„ntan. Motst†ndet har varit litet och de allierades f”rluster sm†. 5 500 irakiska soldater hade redan gett upp och att det fanns rapporter om ytterligare. Schwartzkopf meddelade ocks† att de sm† egna f”rlusterna berodde p† att slagf„ltet f”rberetts s† v„l av de allierades flygangrepp och artilleribeskjutning.
Redan en dag efter det att anfallet p†b”rjats s† stod Kuwait city under allierad kontroll. Det var nu „nnu mer soldater som hade kapitulerat och genom uppgifter fr†n Pentagon s† fick man reda p† att soldaterna var mycket angel„gna om att kapitulera, de anv„nde allt vitt de kunde finna att vinka med, de hade det f”rmodligen mycket d†ligt. Men det var n„stan bara soldater som gav upp s† snabbt, officerare i den irakiska arm‚n tycks ha skjutit de som deserterade.
Det verkade som att Saddam hade n†got hemligt vapen, jag menar, man b”rjar ju inte kriga mot Kuwait om man vet att USA m.fl. g†r in och hj„lper om man inte har n†got fruktansv„rt vapen. Men de allierade var trots allt r„dda f”r att Saddam skulle anv„nda kemiska vapen.
Men det enda riktiga vapnet som Saddam hade f”rutom Scudmissilerna som avlossats mot Israel och Saudi-arabien, var just massmedian, med dennes hj„lp h„vdade den irakiska milit„rledningen att markangreppet var ett totalt misslyckande och att angriparna ropade p† hj„lp, men det var totalt fel. Saddam k”rde med "bunker filosofi", som betyder att han satt i sin bunker f”r det mesta, fegt tycker de flesta. Jag f”r min del tycker att det var ganska smart, man beh”ver inte uts„ttas f”r v†ldet man skapar f”r ingen vet ju var man „r.
Saddam kr„vde att sj„lv f† best„mma tidpunkten d† den irakiska retr„tten skulle p†b”rjas. D„refter skulle tillbakadragandet vara ”ver efter tre veckor. Om USA och de ”vriga allierade g†tt med p† det s† skulle Saddam kunnat „gna sig †t den br„nda jordens taktik och sedan anfalla i ordnad form i full skala. Det accepterade inte USA alliansen.







Sj”maktens roll.
USAs marina n„rvaro med flera hangarfartygsstyrkor i omr†det tillsammans med framskjutna grupperingsst„llningar. Sj”-, marink†rs- och arm‚f”rband utgjorde tillr„cklig avskr„ckning f”r att anfallsm†let i sitt f”rsta skede skulle begr„nsas till Kuwait. Tillf”rseln av mark- och flygstridskrafter till omr†det hade inte varit m”jlig om Irak kunnat g† mot Saudi-Arabien f”rst. Nu kunde det unika basomr†det, som den arabiska halv”n utg”r med sina flygf„lt och hamnar samt stora fria grupperingsomr†den f”r markkrafterna, utnyttjas. F”rsvarsfasen "Desert Shield" kunde succesivt v„xlas ”ver till anfallsfasen "Desert Storm".

De allierade

De Irakiska flygvapnet utgjorde ett stort hot f”r de allierade och m†ste d„rf”r oskadligg”ras. Genom att reducera och efter hand sl† ut de Irakiska flygstridskraften kunde de allierade k„mpa sig till ett lufth„rrav„lde varvid man kunde forts„tta att bek„mpa kvalificerade luftv„rnssystem och sedan g† p† huvudm†len, de irakiska trupperna i Kuwait samt deras f”rs”rjnings och ledningslinjer till Irak.

Utfallet

Den 17 Jan startade de FN allierade sin flygbek„mpning. Man fick god verkan i de prioriterade m†len och d„rtill mycket sm† egna flygplansf”rluster. Sedan dess fortsatte attackerna med ca 1000 - 2000 allierade flygplansf”retag mot Irak varje dygn i en m†nads tid. Ca h„lften var bombplan och resten var jaktplan som eskorterade bombplanen. Inga flygplan sk”ts ned i luftdueller.
 De allierade hade teknisk kapacitet att flyga l†gt och navigera mot sv†rt identifierbara m†l under m”rker.







FN

Den milit„ra fasen av gulfkriget blev relativt kort och FN- alliansen vann en f”rkrossande seger. Men kriget kunde ha blivit „nnu kortare och det m„nskliga lidandet i Kuwait och Irak kunde ha blivit mycket mindre. Vitahuset och pentagon medgav efter krigsslutet att den snabba segern hade n†ts trots ett d†ligt milit„rt underr„ttelsel„ge. I sj„lva verket hade de FN-allierade och USA gjort tre st”rre felbed”mmningar:
1. Man trodde att Saddam hade 540000 man p† krigssk†deplatsen vid Kuwait inkl Basraomr†det men den riktiga styrkan var endast 250000 man. Det betydde att man utgick fr†n att fienden var dubbelt s† stark.

2. FN-alliansen hade en kraftig underskattning av hur m†nga SCUD-ramper Irak hade. Man trodde att de hade 35 medan de i verkligheten hade 200.

3. Underr„ttelsetj„nsten felbed”mde att Irak skulle ha f”rt fram m„ngder av kemiska vapen till krigssk†deplatsen. I sj„lva verket hittade man mycket f† kemiska vapen i omr†det n„r de intogs och rensades upp av FN trupperna.

F”rh†llandena i Irak ett †r efter kriget.

Irak hade f”rlorat mycket milit„rt material under striderna. Irak har en ekonomi och en infrastruktur som „r slagen i spillror och d„rmed ett gigantiskt uppbyggnadsbehov. Den nuvarande politiska ledningens fr„msta m†l var att ”verleva de uppror som p†g†r och d„refter p†b”rjades uppbyggnaden.
Ett †r efter kriget s† „r det fortfarande Saddam som best„mmer i Bagdad. USA ville inte fullf”lja jobbet med att st”rta Saddam, det ”verl„t de †t kurderna och shiamuslimerna. Just detta, att USA tittat passivt p† fick en stor inverkan p† revolten, Saddam slog ned motst†ndet och f”rblev p† sin post. 
Amerikanerna sade att FN-sanktionerna mot Saddam „nd† skulle bringa honom p† fall. Men Saddam h”ll ut och var v„ldigt envis, n„r FN erbj”d Irak en ”ppning i den ekonomiska blockaden genom att till†ta oljeexport f”r 1,6 miljarder dollar s† sade Saddam att siffran var f”r l†g och FNïs krav f”r h†rda.
Magepidemier och undern„ring slog h†rt mot Irak †ret efter, s„rskilt bland sp„dbarnen. D”dligheten bland barn under fem †r hade ”kat med 400 % j„mf”rt med tiden f”re kriget. Infektionssjukdomar f”rblir obehandlade p.g.a. brist p† l„kemedel. Akuta operationer blev tvungna att genomf”ras utan hj„lp av bed”vningsmedel.
FN meddelade att de ”verraskats av Iraks k„rnvapenprograms storlek, det s„gs att Irak, 1989, f†tt komponenter av tyska f”retag f”r att anv„ndas till att anrika uran.

F”rh†llandet i Kuwait efter kriget.

Arbetet med att †teruppbygga Kuwait gick sakta, emiren ville bli av med alla palestinier i landet. Kuwait var d† mycket beroende av utl„ndsk arbetskraft.
400/650 oljek„llor i Kuwait brann fortfarande ett †r efter kriget, fyra miljoner fat olja brann upp varje dag i ungef„r 1« †r, allts† en mycket stor ekonomisk p†frestning f”r Kuwaits befolkning.


Hur drabbas andra l„nder?

Fr„mst betydde kriget en ”kning av bensinpriset och oljepriset, men h†rdast drabbade blev „nd† sm†, fattiga stater f”r vilket det ”kade oljepriset och FN sanktionen mot handeln med Irak/Kuwait ledde till en drastisk nedbrytning av de h†rt anstr„ngda betalningsbalanserna. N†gra exempel p† de l„nder som drabbats „r: Bangladesh, d„r regeringen tillk„nnagav en restriktion av anv„ndandet av br„nsle s†som bensin och olje. Rum„nien: Irak „r skyldig Rum„nien 1,7 miljarder dollar i exportkrediter. Listan „r l†ng, alldeles f”r l†ng f”r att Irak skall kunna klara av detta med hedern i beh†ll.
Sverige p†verkades inte n„mnv„rt av kriget. Det blev ingen oljekris, man kunde k”pa olja av andra l„nder. Dessutom blev oljepriserna inte s† h”ga som man trott, dock h”jdes det lite.



K„llf”rteckning: 
	Storm ”ver ”knen, bok med 13 uppsatser om kriget.
	Genom: ™verstel”jtnant Stellan Bojerud, ™verstel”jtnant Mats Engman.

	G”teborgs Posten.
	Genom: Britt-Marie Mattsson, Jan H”glund.

	Dagens Nyheter.
	Genom: Lars Bostr”m.

	Svenska Dagbladet.
	Genom: TT-Reuter.






/ En.si